När varje lägenhet har sitt eget elavtal betalar medlemmarna ofta flera fasta nät- och handelsavgifter helt var för sig. Gemensam el i en BRF kan minska den kostnaden, men bara om föreningen räknar på installation, mätning, administration och moms innan beslutet tas.
Gemensam el kan sänka kostnaden men kräver rätt upplägg
- Föreningen tecknar ett gemensamt elabonnemang för hela fastigheten.
- Varje lägenhet behöver fortfarande en egen elmätare för rättvis debitering.
- Den största besparingen kommer ofta från lägre fasta avgifter, inte från billigare kilowattimmar.
- Vid faktisk förbrukningsdebitering ska föreningen normalt lägga på 25 procent moms.
- Medlemmarna förlorar möjligheten att välja eget elhandelsbolag.
Så fungerar gemensamhetsel i en BRF
Gemensamhetsel innebär att bostadsrättsföreningen samlar fastighetens elabonnemang i ett gemensamt avtal. Föreningen köper då elen och ansvarar för elnätskostnaden, medan varje lägenhets användning mäts separat genom individuell mätning och debitering, IMD.
Det är viktigt att skilja på elhandel och elnät. Elhandeln gäller själva energin som köps in, medan elnätsavtalet omfattar överföring, abonnemang och energiskatt. Den gemensamma lösningen kan minska antalet fasta abonnemang, men den rörliga kostnaden per kilowattimme försvinner inte.
Läs också: Revisor BRF - Välj rätt & undvik misstag för din bostadsrättsförening
Vad betalar medlemmen?
Medlemmen får vanligtvis en separat elpost på månadsavin i stället för en egen faktura från ett elbolag. Beloppet kan bestå av förbrukade kilowattimmar, överföringsavgift, energiskatt, moms och ibland en mindre kostnad för mätning eller administration.
Debiteringen sker ofta med viss fördröjning eftersom föreningen först behöver få in mätvärdena. Det är därför klokt att tydligt informera om vilken månad förbrukningen avser och vad som händer vid inflyttning eller försäljning.
Ekonomin avgör om investeringen är klok
Jag brukar börja med de fasta avgifterna, eftersom det är där gemensam el oftast gör störst skillnad. Om varje lägenhet i dag har ett eget abonnemang kan föreningen ersätta många små avgifter med ett gemensamt huvudabonnemang.
Ett publicerat exempel från en förening med 36 lägenheter visade tidigare fasta kostnader på cirka 540 kronor per lägenhet och månad. Efter övergången kostade mätningen omkring 780 kronor per månad för hela föreningen, medan investeringen i nya elmätare uppgick till 180 000 kronor. Det gav en uppgiven besparing på ungefär 6 000 kronor per lägenhet och år. Det är ett tydligt exempel, men inte ett löfte om samma resultat i alla hus.
| Kostnad eller effekt | Vad föreningen bör kontrollera |
|---|---|
| Fasta elnätsavgifter | Hur mycket som försvinner när många abonnemang ersätts av ett |
| Installation | Nya mätare, ombyggnad av elcentraler och eventuell nedtagning av gamla mätare |
| Mätning och system | Licens, datainsamling, support och underlag till månadsavier |
| Administration | Tid för avstämning, frågor, felanmälningar och korrigeringar |
| Besparing | Skillnaden mellan dagens kostnad och den nya totalkostnaden efter moms och drift |
Två vanliga misstag är att bara jämföra elpriset per kilowattimme och att glömma föreningens egen arbetstid. En lösning som ser billig ut på offert kan bli betydligt dyrare om styrelsen själv ska hantera mätdata, felaktiga avläsningar och medlemmarnas frågor varje månad.
Regler, moms och stadgar måste vara tydliga
Det finns inget generellt krav på att en bostadsrättsförening måste installera IMD för el. Däremot behöver föreningen ha rätt stöd i stadgarna för att debitera medlemmarna efter individuell förbrukning. Om stadgarna är otydliga kan en stadgeändring och beslut på föreningsstämma behövas.
Skatteverket skiljer mellan schablondebitering och debitering efter faktisk användning. När elen mäts och debiteras utifrån den faktiska förbrukningen är försäljningen normalt momspliktig. Då ska föreningen lägga moms på hela beloppet, även på fasta elnätskostnader och energiskatt.
Det betyder inte automatiskt att föreningen förlorar pengar på momsen. Den kan i vissa fall dra av ingående moms på elen och på mätutrustning som används för den momspliktiga debiteringen. Avdragsrätten för andra delar av fastighetens elsystem kan däremot vara begränsad, särskilt i en byggnad som enbart innehåller bostäder.
Jag skulle därför låta föreningens ekonomiska förvaltare eller revisor kontrollera momsmodellen innan avtalet skrivs. Ett felaktigt upplägg kan skapa mer administration och efterdebiteringar långt efter installationen.
Fördelar och nackdelar för medlemmarna
För den som har låg eller normal elanvändning kan gemensamhetsel ge en tydlig besparing genom att de fasta abonnemangsavgifterna försvinner. Föreningen kan också få bättre överblick över fastighetens totala användning och kombinera lösningen med solceller eller laddplatser.
Samtidigt blir föreningen den centrala parten i elfrågan. Medlemmen kan inte längre byta elhandelsbolag själv och behöver vända sig till styrelsen eller förvaltaren vid frågor om debiteringen. Vid elavbrott och mätfel blir det också viktigt att det finns tydliga rutiner för vem som ansvarar för kontakten med nätägaren.
| Fördel | Nackdel eller begränsning |
|---|---|
| Lägre fasta abonnemangsavgifter | En investering krävs för mätare och system |
| Rättvisare kostnadsfördelning än schablon | Föreningen får mer administration |
| Bättre underlag för energieffektivisering | Medlemmen kan inte välja eget elavtal |
| Kan samordnas med solceller och laddning | Felaktiga mätvärden kan skapa tvister |
Schablon är enklare, men jag tycker sällan att det är den bästa modellen när målet är rättvisa. Två lägenheter med samma storlek kan ha helt olika elanvändning. Med IMD betalar den som förbrukar mycket mer också mer, vilket ofta upplevs som rimligare över tid.
Så genomför styrelsen bytet steg för steg
- Samla dagens kostnader. Ta fram samtliga elnätsavgifter, elhandelsfakturor, energiskatt och kostnader för gemensamma utrymmen.
- Kontrollera fastigheten tekniskt. Undersök hur elcentralerna är byggda, var lägenhetsmätarna sitter och om nya kablar eller mätare behövs.
- Begär flera kalkyler. Jämför både installationskostnad, löpande systemavgift, support och kostnad för mätarbyte.
- Räkna på effekttoppar. Laddning av elbilar, tvättstugor och många samtidiga förbrukare kan påverka nätkostnaden. Lastbalansering kan behövas.
- Kontrollera stadgar och beslutsform. Säkerställ att föreningen får debitera el efter individuell användning och att rätt föreningsbeslut fattas.
- Bestäm debiteringsprincip. Skriv ner hur elpris, nätavgift, skatt, moms och eventuell administrationskostnad ska fördelas.
- Informera medlemmarna i god tid. Förklara när egna elavtal avslutas, när den första debiteringen kommer och hur frågor hanteras.
Övergången kräver ofta samordning med elnätsbolaget. I vissa fall kan nätägaren ta betalt för att ta ner befintliga mätare, ibland upp till omkring 1 000 kronor per lägenhet. Den kostnaden måste in i kalkylen från början.
Jag rekommenderar också ett skriftligt avtal med leverantören av mätsystemet. Där bör det stå vem som äger mätarna, hur länge data sparas, hur fel rättas och hur föreningen får ut sina mätvärden om den byter förvaltare.
Tre siffror bör vara klara innan ni bestämmer er
Innan en BRF röstar om gemensam el vill jag se tre tydliga siffror. Den första är total investering, inklusive mätare, elcentraler och eventuella avgifter för gamla abonnemang. Den andra är den årliga kostnaden för mätning, system och administration.
Den tredje är den realistiska nettobesparingen efter alla kostnader. Dela investeringen med nettobesparingen för att få återbetalningstiden. Om installationen kostar 180 000 kronor och den verkliga besparingen blir 60 000 kronor per år är återbetalningstiden tre år. Därefter måste föreningen fortfarande räkna med service, mätare och framtida byten.
Gemensamhetsel är alltså inte automatiskt billigare bara för att avtalet är större. För en förening med många lägenheter, höga fasta avgifter och ett välskött IMD-system kan det vara en stark ekonomisk åtgärd. För en liten förening med låg abonnemangskostnad och komplicerad elinfrastruktur kan den administrativa bördan däremot äta upp en stor del av vinsten.
